Jag har utvecklat någon överkänslighet mot koffein. När jag tänker efter så började det i samband med att jag fick Moa. Jag kände mig fumlig, stissig, ofokuserad och allmänt okontrollerad i mina rörelser. Kändes obehagligt och jag gick till läkaren som undersökte, men konstaterade att jag inte var sjuk på något sätt. Stressad, trodde både läkaren och jag. Men jag fattade ändå inte för jag kände mig inte så stressad som min kropp kände sig..det kändes fel. Jag gick och oroade mig för detta under hela mammaledigheten, till och från. Sen började jag plugga och någon vecka in skoltiden fick jag en panikångestattack. Då hade jag druckit en stor cappuccino på morgonen. Det är först nu som jag inser att min panikångest berodde till största del av kaffet. Nu har jag druckit koffeinfritt kaffe och te ett tag och mår mycket bättre. Dock så tog jag en kopp idag för det koffeinfria var slut. Just nu sitter jag alldeles skakig och skriver detta inlägg...Av en kopp! Jag måste nog inse att jag aldrig mer kommer kunna dricka kaffe!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar